I somras var jag och Amanda och tittade på Yoko Onos fina fina utställning på moderna muséet. Så fantastiskt fin utställning, men tyvärr visas den inte längre. Däremot åker hon runt och ställer ut den på flera håll i världen och om ni någon gång råkar befinna er i någon stad där den visas, så måste ni bara gå och se den. Jag skulle verkligen vilja se den igen. Jag tror att den är relativt enkel att ta till sig, såväl om man är en riktig konstvetare som om man är ganska ovan att titta på konst, men som vanligt kan man tolka allt på oändligt många sätt. Jag gick ut från utställningen med ilska över att världen är så fruktansvärt ful och utnyttjande, men kanske desto mer med lycka över att den är vacker och hopp om att allt jorden och livet kan bli himmel om vi bara vill och anstränger oss lite.